tisdag 23 juni 2009

Och rent konkret innebär det...?

Vad tänker jag göra då för att uppmärksamma och lära känna mina elever bättre? Hälsa i korridoren, småprata och uppmärksamma under lektioner gör jag redan nu. Det är inte så att jag alienerat mig totalt från mina elever, tvärtom. Men givetvis går det att förbättra och jag tänker mig att det ska ske ganska handgripligt.

Kollegan i engelska förra terminen, Marie, upptäckte hur mycket personligt det kom fram under engelska nationella, muntliga delen. En av fördelarna var att ämnet var datorer, vilket passade våra IT-elever utmärkt. Även i nationella provet i svenska, på B-nivå, blir talen eleverna håller ofta personliga. I planeringsstadiet råder jag dem att vara personliga, det blir oftast lättare att prata då och att prata mer fritt.

Ett annat samtal där man lär känna eleverna lite bättre är det inledande samtal vi mentorer har med våra nya mentorselever. Men där hamnar infon hos mentorn, endast, om det inte är något specifikt som hela arbetslaget bör känna till.

Så jag har tänkt att ha ett samtal på tu man hand med alla mina elever i Svenska A, så snart som möjligt under kursen. Jag har inte lagt upp ramen för det men prata och lyssna är saker jag är ganska bra på ;) Intressen och drömmar är saker vi lär prata om, just för att jag ska kunna bygga vidare på det i undervisningen och i uppföljande samtal. Jag inser att det kommer att ta en del tid att tala med alla. Men jag har tänkt att vi innan, gemensamt på lektionstid, ska arbeta med självreflekterande uppgifter och prat om drömmar, så de kommer lite förberedda på samtalet.

Bearbetning krävs, men själva idéen har jag som sagt bestämt mig för att genomföra. Konkreta tips till alla idéer är det ofta ont om, tyvärr.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar